Riksdagen beslutar om budgeten

Riksdagen har två grundläggande funktioner. Den ena är att utöva den lagstiftande makten, den andra att utöva sin budgetmakt. Primärt utövar riksdagen sin budgetmakt när den behandlar statsbudgeten. I statsbudgeten ingår statens inkomster och utgifter för det påföljande året. Utgiftssidan är uppdelad i huvudtitlar för respektive förvaltningsområde och varje huvudtitel är dessutom uppdelad i kapitel och moment. Inkomstsidan består till största delen av skatter och där talas det inte om huvudtitlar, utan om avdelningar.

Riksdagen vägleder finansutskottet

Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. Behandlingen av budgeten brukar pågå i ungefär tre månader i riksdagen. Budgetbehandlingen inleds med en remissdebatt i plenum. Denna debatt är en av de viktigaste riksdagsdebatterna under riksmötet. Det första anförandet kommer vanligtvis från finansministern som redogör för de viktigaste riktlinjerna i budgeten. Remissdebatten avslutas med att budgetpropositionen remitteras till finansutskottet.

Budgeten antas i plenum

När finansutskottet har behandlat budgetpropositionen återupptas behandlingen i plenum, denna gång utifrån finansutskottets betänkande. Budgetpropositionen behandlas i så kallad enda behandling. Riksdagen debatterar varje enskild huvudtitel mycket ingående och röstar om alla ändringsförslag som ledamöterna lägger fram. Plenarbehandlingen av budgeten pågår i flera dagar och det kan förekomma flera hundra voteringar, alltså omröstningar. I de flesta fall utmynnar behandlingen i att riksdagen antar finansutskottets betänkande utan ändringar. Budgeten kan börja tillämpas när den är antagen av riksdagen och har publicerats i Finlands författningssamling.