
Riksdagen har två huvuduppgifter, att utöva lagstiftningsmakt och att utöva budgetmakt. Riksdagen utövar sin budgetmakt först och främst genom statsbudgeten. Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år. Budgetens utgiftsstat är indelad i huvudtitlar enligt förvaltningsområde och huvudtitlarna vidare i kapitel och moment. Inkomststaten som i första hand består av skatter är indelad i avdelningar i stället för huvudtitlar.
Budgetramarna spikas på våren
På våren lämnar regeringen en redogörelse om ramarna för statsfinanserna till riksdagen för behandling. Utifrån dessa ramar bereder ämbetsverk och ministerier under våren sina egna budgetförslag. Finansministeriet förhandlar om budgetpropositionen med varje enskilt ministerium och under sommarens budgetmangling slår regeringen fast de sista detaljerna.
Riksdagen ger finansutskottet råd på vägen
I grundlagen sägs att »regeringens proposition om statsbudgeten och övriga propositioner som har samband med den skall överlämnas till riksdagen i god tid före finansårets början». Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. I praktiken tar det omkring tre månader för riksdagen att behandla den.
Behandlingen i riksdagen börjar med en remissdebatt i plenum. Den är en av årets viktigaste debatter. Finansministern levererar vanligtvis det första inlägget som är en presentation av budgetens huvudlinjer. Remissdebatten avslutas med att budgetpropositionen remitteras till finansutskottet för beredning.
Ledamöterna får föreslå ändringar i budgeten
Från och med den dag då budgetpropositionen har lämnats till riksdagen har riksdagsledamöterna tio dagar på sig att väcka budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i propositionen. Ledamöterna kan i sina motioner föreslå ökade eller minskade anslag eller helt nya anslag i statsbudgeten.
För att riksdagen i sin helhet ska kunna ta ställning till ändringsförslagen bör de läggas fram på nytt när budgetbehandlingen i plenum börjar i december. Under de senaste åren har det väckts gott om budgetmotioner, mellan 900 och 1500 per år.
Budgetlagarna till behandling i utskott
I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en rad anknytande budgetlagar till riksdagen för behandling. En budgetlag kan beskrivas som en lag som bestämmer anslagsnivån för ett visst eller till och med flera moment i budgeten. I t.ex. barnbidragslagen bestäms hur mycket som betalas i månatligt barnbidrag per barn och hur länge bidrag betalas ut.
Budgetlagarna remitteras till fackutskott enligt det område de hänför sig till. Till exempel barnbidragslagen, som beretts i social- och hälsovårdsministeriet, remitteras till social- och hälsovårdsutskottet. En betydande del av budgetutgifterna spikas redan när budgetlagarna efter behandlingen i utskott antas i plenum.
Budgetlagarna är inte den enda vägen för fackutskotten att påverka budgeten. De kan också lämna utlåtande till finansutskottet om budgetpropositionen till den del den hänför sig till deras respektive behörighetsområde. Det ska ske inom 30 dagar från det att budgetpropositionen remitterades till finansutskottet.
Finansutskottet har huvudansvaret
Det är i finansutskottet som den egentliga behandlingen av budgetpropositionen sker. Utskottet remitterar propositionen till sina delegationer, beroende på behörighetsområde. Delegationerna är åtta till antalet. Skattedelegationen behandlar både skattelagarna och budgetens hela inkomststat medan de övriga delegationerna koncentrerar sig på behandling av utgifterna.
Delegationerna arbetar i stor utsträckning på samma sätt som utskotten. De hör sakkunniga fram till mitten av november. Därefter hålls en avgörande debatt på samma sätt som i utskotten. Då fattas beslut om eventuella ändringar i propositionen. I regel gäller ändringarna inga större eurobelopp.
Delegationernas bidrag till budgetbetänkandet blir färdiga kring månadsskiftet november-december och därefter godkänns budgeten slutligt moment för moment i finansutskottet. Då sker en mängd omröstningar men det görs sällan ändringar i delegationernas bidrag till betänkandet. I detta sammanhang brukar företrädarna för oppositionen lämna in sina reservationer till finansutskottets betänkande.
Budgeten godkänns i plenum
När utskottsbehandlingen är slutförd tas budgetpropositionen åter upp i plenum. Finansutskottets betänkande ligger då till grund för behandlingen. Varje huvudtitel debatteras grundligt i en enda behandling och det röstas om alla ändringsförslag som ledamöterna kommit med. Ändringsförslagen ska lämnas in skriftligt till centralkansliet inom utsatt tid före behandlingen av respektive huvudtitel. Budgetbehandlingen i plenum tar flera dagar och kan omfatta hundratals omröstningar.
Behandlingen i plenum resulterar vanligen i att finansutskottets betänkande godkänns som sådant. Budgeten är klar att tillämpas när riksdagen har godkänt den och den har publicerats i Finlands författningssamling.
Varje år behandlar riksdagen dessutom ett eller två förslag till tilläggsbudgetar. I tilläggsbudgetförslagen kan regeringen föreslå ändringar i den egentliga statsbudgeten.
Allt tas inte upp i budgeten
Statsbudgeten täcker inte in ens tillnärmelsevis alla inkomster och utgifter inom den offentliga sektorn. Kommunerna betalar lejonparten av medborgarnas basservice och de har också rätt att ta ut skatter.
Utanför budgeten står bl.a. statens fonder (t.ex. Bostadsfonden och Gårdsbrukets utvecklingsfond). Statliga affärsverk tas inte heller upp i budgeten. Detsamma gäller Folkpensionsanstalten. Den administrerar en ansenlig del av förmånerna till medborgarna, men dess finansiering tas inte upp i budgeten.