Gå till sidans texten

EU-ärenden i riksdagen


Stora utskottetRiksdagen har en starkare roll i beredningen av EU-ärenden än många andra medlemsstaters parlament. I riksdagen behandlas EU-ärenden i samtliga utskott, men riksdagens ståndpunkt formuleras vanligtvis i stora utskottet. De nationella parlamenten är inte direkt representerade i EU:s institutioner. De deltar i unionens beslutsprocess genom att övervaka och styra sina respektive regeringars EU-politik.

Finland i EU

Finland gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995. Finland är fullvärdig medlem och får därmed delta i EU:s beslutsprocess. EU-besluten är bindande för Finland. EU har övernationell beslutanderätt inom noggrant specificerade områden som jordbruksfrågor och handelspolitik. Unionens viktigaste lagstiftningsverktyg är förordningar och direktiv, men den meddelar också beslut och rekommendationer.
EU:s förordningar träder omedelbart i kraft i Finland. Direktiven förutsätter däremot att Finland ser till att målen i dem genomförs nationellt. Det betyder i många fall att den nationella lagstiftningen måste ändras.

Riksdagen och EU-ärendena

Enligt grundlagen ska regeringen informera riksdagen om beredningen av ärenden i EU. Regeringen ska också höra riksdagen om aktuella förslag i unionen och redogöra och argumentera för sin hållning i olika EU-frågor. Vår konstitution slår fast att regeringen och de enskilda ministrarna ska ha riksdagens förtroende i allt vad de gör. Denna princip om parlamentariskt ansvar gäller också regeringens åtgärder i EU.

I riksdagen svarar utskotten för behandlingen av EU-ärenden. Stora utskottet brukar vara språkrör för riksdagen i EU-frågor, men när det gäller unionens gemensamma utrikes- eller säkerhetspolitik är det utrikesutskottet som formulerar riksdagens ståndpunkt.

Stora utskottets uppgifter och sammansättning

Stora utskottet är riksdagens EU-utskott. Det har som främsta uppgift att se till att riksdagen kan göra sin röst hörd i EU:s beslutsprocess och att den parlamentariska kontrollen fungerar. Stora utskottet deltar numera bara i undantagsfall i behandlingen av nationella lagstiftningsärenden.

Stora utskottet har 25 medlemmar och 13 ersättare. I motsats till övriga utskott har ersättarna rätt att både närvara och yttra sig vid ett sammanträde också när medlemmarna är på plats. Den åländske riksdagsledamoten har därtill alltid rätt att delta i stora utskottets sammanträden. Stora utskottet sammanträder i regel onsdagar och fredagar.

Stora utskottet beslutar om riksdagens ståndpunkt

Förslag till EU-rättsakter om frågor som faller inom riksdagens behörighet kallas U-ärenden. Ett U-ärende väcks i riksdagen genom en skrivelse från statsrådet till riksdagens talman. Med skrivelsen följer ett förslag till EU-beslut. Talmannen sänder skrivelsen vidare till stora utskottet och ett eller flera fackutskott för behandling. Fackutskottet ska lämna utlåtande om skrivelsen till stora utskottet.

Stora utskottet formulerar riksdagens ståndpunkt utifrån EU:s förslag, statsrådets skrivelse och fackutskottens utlåtanden. Stora utskottets uttalade ståndpunkt i ett U-ärende är politiskt förpliktande för regeringen. Om till exempel situationen förändras så att regeringen inte kan hålla fast vid riksdagens ståndpunkt ska den omedelbart informera utskottet om orsaken. Ett U-ärende är aktuellt i stora utskottet ända tills EU har tagit ett slutligt beslut i saken.

Ministrar kallas till utfrågning i utskottet

Stora utskottet kan begära utredningar om ärenden som är under behandling i EU. Regeringen ska dessutom på eget initiativ komma med utredningar till stora utskottet.

Inför varje ministerrådsmöte i EU ska den minister som företräder Finland vid mötet infinna sig i utskottet för att redogöra för de viktigaste frågorna på mötets agenda och Finlands hållning till dem. I ministerrådets möte deltar alltid den minister som har de frågor som ska tas upp vid mötet på sitt bord.

Stora utskottet behandlar speciellt vid sina fredagssammanträden den kommande veckans ministerrådsmöte, ofta till och med flera ministerrådsmöten. Ministern presenterar mötestemana i stora drag och därefter kan stora utskottets medlemmar ställa frågor eller ge ministern instruktioner inför mötet.
Efter ministerrådsmötet rapporterar ministern om mötets beslut och diskussionerna till utskottet. Om ministern tvingats avvika från utskottets gemensamt överenskomna ståndpunkt ska han eller hon omedelbart lämna en redogörelse till utskottet.

Inför Europeiska rådets möten (för stats- och regeringschefer) redogör statsministern för förberedelserna och Finlands ståndpunkter i stora utskottet. Efter ett möte med Europeiska rådet redovisar statsministern mötesresultatet för utskottet eller hela riksdagen.

Offentlighet

Utskottens sammanträden är inte öppna för allmänheten. Sammanträdesdokument och protokoll blir i normala fall offentliga efter ett sammanträde. Informationsenheten gör en sammanfattning av diskussionstemana och lägger ut den på riksdagens webbplats.

På regeringens begäran kan stora utskottet besluta att ett visst ärende ska vara hemligt. Oftast handlar det då om att regeringen inte vill avslöja hur mycket rörelsefrihet den har vid förhandlingar. Det hör också till saken att man inte yppar andra medlemsstaters förhandlingspositioner. När ett ärende hemligstämplas i utskottet antecknas det att handlingarna och utskottets ställningstaganden är hemliga. De läggs då inte till de offentliga handlingarna.

Utrikesutskottet och EU

Utrikesutskottet är utskottet för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Typiskt för de här politikområdena är att medlemsstaterna ska fatta enhälliga beslut. Utrikesutskottet har likadan rätt att få information och yttra sig i riksdagens namn när det gäller beslut om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som stora utskottet har i övriga EU-frågor.

I likhet med stora utskottet behandlar utrikesutskottet EU-ärenden som faller inom utskottets behörighet och kallar in ministrar för att höras. Det slår också fast riksdagens ståndpunkt. Utrikesutskottet förbereder riksdagens beslut om att anta och sätta i kraft ändringar i fördragen. Det behandlar också anknytande redogörelser och meddelanden från regeringen till riksdagen.

Exempel som gäller behandlingen av förslaget till direktiv om finansiella säkerhetsordningar

Statsrådets skrivelse ( U 30/2001) till riksdagen 17.5.2001
Ekonomiutskottets utlåtande till stora utskottet 14.6.2001
Stora utskottet behandlade ärendet och lämnade utlåtande till regeringen 12.12.2001
Direktivet krävde ändringar i finländsk lagstiftning och därför lämnade regeringen 14.11.2003 en proposition till riksdagen med förslag till lag om finansiella säkerheter (RP 133/2003)
Riksdagen behandlade propositionen och lämnade sitt svar till regeringen 22.12.2003
Lagen trädde i kraft 1.2.2004.

Fakta om stora utskottet

25 medlemmar
13 ersättare
Riksdagens EU-utskott
Främsta uppgift att säkerställa riksdagens medinflytande och den parlamentiska kontrollen i EU:s beslutsprocess
Sammanträder i regel onsdagar och fredagar

Fackutskottens roll

Det är speciellt för Finland jämfört med parlamenten i många andra EU-medlemsstater att fackutskotten spelar en viktig roll i behandlingen av EU-ärenden. Fackutskotten lämnar utlåtanden till stora utskottet om EU-frågor som faller inom deras behörighet. Stora utskottet omfattar i regel fackutskottens syn.

Fackutskotten kan på eget initiativ begära utredningar av regeringen om aktuella unionsärenden som hör till deras fackområde.

EU-ärenden i plenum

När ett beslut har fattats i EU tar riksdagen upp det till behandling i plenum, om det kräver riksdagens samtycke eller att riksdagen vidtar lagstiftningsåtgärder på grund av det. EU:s rättsakter, framför allt direktiven, kräver i många fall ändringar i vår nationella lagstiftning. Det sker i normalt lagstiftningsförfarande. Internationella överenskommelser, inbegripet ändringar i gemenskaps- och unionsfördragen, kräver godkännande i riksdagens plenum.

Riksdagens talmanskonferens kan besluta om en aktuell debatt i plenum om någon fråga som har med EU att göra. Regeringen kan också lämna ett meddelande eller en redogörelse om ett EU-ärende till riksdagen för behandling i plenum.
Innehåll
Riksdagens många ansikten