Presentation av riksdagen

Högst uppe på Arkadiabacken välkomnar det mäktiga Riksdagshuset alla som besöker vår huvudstad. Sedan 1931 har Riksdagshuset präglat det finländska nationallandskapet och varit en del av vår identitet. Byggnaden är ritad och uppförd av finländare och här arbetar finländare för vårt gemensamma bästa. Läs mer »

I Finland har folkets vilja i nästan hundra år representerats av en riksdag bestående av valda riksdagsledamöter. Under förra seklet kom riksdagens sätt att fungera och arbeta att anpassas många gånger efter tidens anda och samhällsutvecklingen. Den nya grundlagen från 2000 innebar att riksdagens roll som Finlands högsta statsorgan blev allt tydligare. Läs mer »

Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Betydligt mindre synligt men desto viktigare är arbetet i utskotten. Riksdagen fattar nämligen nästan alla sina beslut utifrån utskottsbetänkanden. Läs mer »

Riksdagens plenum är huvudforumet för lagstiftningsarbetet och aktuella politiska debatter. Riksdagen fullföljer sin viktigaste uppgift, dvs. att stifta lagar, i plenum. Där beslutar riksdagen också om statsbudgeten, behandlar bl.a. regeringens redogörelser, meddelanden och berättelser samt godkänner fördrag. Läs mer »

Riksdagen har två huvuduppgifter, att utöva lagstiftningsmakt och att utöva budgetmakt. Riksdagen utövar sin budgetmakt först och främst genom statsbudgeten. Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år. Budgetens utgiftsstat är indelad i huvudtitlar enligt förvaltningsområde och huvudtitlarna vidare i kapitel och moment. Inkomststaten som i första hand består av skatter är indelad i avdelningar i stället för huvudtitlar. Läs mer »

Riksdagen har en starkare roll i beredningen av EU-ärenden än många andra medlemsstaters parlament. I riksdagen behandlas EU-ärenden i samtliga utskott, men riksdagens ståndpunkt formuleras vanligtvis i stora utskottet. De nationella parlamenten är inte direkt representerade i EU:s institutioner. De deltar i unionens beslutsprocess genom att övervaka och styra sina respektive regeringars EU-politik. Läs mer »

Från och med 1.5.2008 får en riksdagsledamot 5860 euro i arvode per månad. När en ledamot suttit minst 12 år i riksdagen stiger arvodet till 6300 euro i månaden. Månadsarvodet till talmannen är 10800 euro och till vice talmännen 9000 euro. Läs mer »

Enligt Finlands grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av riksdagen. Riksdagsledamöterna väljs vart fjärde år genom direkta val där alla finländare som har fyllt 18 år har rösträtt. Republikens president, kommunfullmäktige och Finlands representanter i Europaparlamentet väljs också genom allmänna val. Rätt att ställa upp i val har varje röstberättigad som inte är omyndig. Att rösta är ett viktigt sätt att påverka skötseln av gemensamma frågor. Läs mer »

Riksdagens tillbyggnad blev klar i juni 2004 och invigdes den 22 september 2004. I tillbyggnaden arbetar både riksdagsledamöter och tjänstemän. På gatuplanet ligger Infocentrum med egen entré direkt från gården. Det är öppet för alla. Läs mer »