Gå till sidans texten

Plenum


istuntosaliRiksdagens plenum är huvudforumet för lagstiftningsarbetet och aktuella politiska debatter. Riksdagen fullföljer sin viktigaste uppgift, dvs. att stifta lagar, i plenum. Där beslutar riksdagen också om statsbudgeten, behandlar bl.a. regeringens redogörelser, meddelanden och berättelser samt godkänner fördrag.

Lagstiftningsarbetet

Ett lagförslag kommer till riksdagen i form av en proposition från regeringen eller en lagmotion från en riksdagsledamot. Propositionerna är ca 220-300 och lagmotionerna ca 150-200 till antalet varje år. Avgjort största delen av alla lagändringar och nya lagar bygger ändå på propositioner. Bara några lagmotioner per år blir lagar.

Behandlingen av ett lagförslag i riksdagen börjar med en remissdebatt i plenum. Under remissdebatten fattas inga beslut om lagens innehåll, utan den är avsedd som vägledning för det utskott som ska behandla förslaget. Debatten avslutas med att riksdagen fattar beslut om vilket utskott propositionen ska remitteras till.

Lagförslag behandlas alltid två gånger

När utskottet är färdigt och har skrivit ett betänkande om lagförslaget tas förslaget upp till två behandlingar i plenum. Första behandlingen börjar -  om det är fråga om betydande lagstiftningsprojekt -  med att utskottets ordförande föredrar betänkandet och därefter får riksdagen debattera saken (allmän debatt).

Den allmänna debatten följs av en detaljerad behandling då lagens innehåll slås fast. Vid behov röstar riksdagen om innehållet i de enskilda bestämmelserna. Det är vanligen oppositionspartiernas ledamöter som kommer med ändringsförslag. Riksdagen kan i första behandlingen besluta att ett lagförslag ska remitteras till stora utskottet för behandling, men detta händer mycket sällan. Andra behandlingen av ett lagförslag kan börja tidigast tre dagar efter första behandlingen. I andra behandlingen kan riksdagen bara fatta beslut om att godkänna eller förkasta ett lagförslag; det går inte längre att göra ändringar i själva innehållet.
De flesta ärenden tar 2-4 månader att behandla, men verkligt stora lagstiftningsprojekt kan ta upp till flera år. Propositioner och lagmotioner som inte har behandlats när valperioden går ut förfaller.

Så här stiftas en grundlag

För att en vanlig lag ska antas eller förkastas räcker det med enkel majoritet av de avgivna rösterna; med andra ord segrar det förslag som fått flest röster. Det räcker med en rösts majoritet. Men om förslaget gäller att stifta, ändra eller upphäva en grundlag måste lagen stiftas i grundlagsordning.

Ett förslag till grundlag godkänns först med enkel majoritet i andra behandlingen. Därefter lämnas lagförslaget att vila till det första riksmötet efter följande val. Den riksdag som sammanträder efter valet fortsätter behandlingen av det vilande lagförslaget. Den ska godkänna förslaget med minst två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna. Ett förslag till grundlag lämnas dock inte vilande över nyval om det förklaras brådskande.

Behandlingsgången i riksdagen

Närmare uppgifter om behandlingen av lagstiftningsärenden och tillhörande dokument finns på www.riksdagen.fi under rubriken »Ärenden och dokument»

1. Regeringens proposition
1. Lagmotion
2. Remissdebatt
3. Fackutskott
4. Första behandlingen
Allmän debatt
Detaljerad behandling
5. Stora utskottet
6. Andra behandlingen godkänns förkastas
7. Riksdagens svar eller skrivelse

Efter riksdagens svar stadfästs och publiceras lagen

När riksdagen har antagit en lag sammanställs den till en färdig lag i det som kallas riksdagens svar. Sammanställningen sker utifrån regeringens proposition och utskottsbetänkandet. När svaret sedan har granskats lagtekniskt och undertecknats av riksdagens talman och generalsekreterare, tillställs republikens president lagen för stadfästelse. Stadfästa lagar publiceras i Finlands författningssamling. Presidenten kan också låta bli att stadfästa en lag. I så fall sänds den tillbaka till riksdagen för ny behandling. Lagen måste då godkännas med oförändrat sakinnehåll eller förkastas. Om riksdagen antar lagen på nytt träder den i kraft utan stadfästelse. Om lagen inte antas anses den ha förfallit.

Forum för aktuella politiska debatter

Riksdagens plenum är ett viktigt forum för aktuella politiska debatter i vårt land. Angelägna aktuella frågor ska snabbt kunna tas upp till behandling i plenum. Det finns olika sätt att aktualisera ärenden i riksdagen, t.ex.

muntliga frågestunder
interpellationer
aktuella debatter
upplysningar från statsministern.

De är alla viktiga för att medborgarna ska få bättre insyn i politiken och samhälleliga missförhållanden kunna lyftas fram, alltså för att demokratin ska fungera i vårt land. Speciellt frågestunderna blir ofta hetsiga dialoger mellan regeringen och oppositionen. Ledamöterna kan dessutom ställa skriftliga spörsmål, som riktas direkt till den minister som saken gäller.

Muntliga frågestunder

De muntliga frågestunderna hålls i regel i början av torsdagsplenum, som börjar kl. 16.00. De pågår i allmänhet ungefär en timme. För att ge liv och fart åt debatten har yttrandenas längd begränsats till en minut. De närvarande ministrarna svarar på ledamöternas frågor, men vet inte i förväg vilka frågor som kommer att ställas. Frågestunderna utgör således ett test på hur väl ministrarna håller sig ajour med det som händer inom deras ansvarsområden. Talmannen avgör i vilken ordning ledamöterna får yttra sig och hur länge debatten om varje tema får pågå. I allmänhet hinner inte alla som begärt ordet uttala sig. Rundradion direktsänder de muntliga frågestunderna i tv.

Interpellationer

En interpellation med efterföljande debatt och voteringar är alltid en stor tilldragelse i riksdagen. Den anses vara parlamentarismens tyngsta instrument och tillgrips för att mäta om regeringen har riksdagens förtroende eller inte. Interpellationer ställs oftast av oppositionspartierna. De ska vara undertecknade av minst 20 ledamöter och föredras i plenum av den första undertecknaren. Regeringen måste besvara interpellationen inom 15 dagar. Svaret ges i allmänhet av statsministern eller den minister som ansvarar för det område interpellationen gäller. Därefter följer debatt. Interpellationens första undertecknare får ordet först, och sedan följer gruppanföranden i riksdagsgruppernas storleksordning.

Aktuella debatter och upplysningar från statsministern

När riksdagen snabbt vill få i gång en diskussion om ett angeläget tema kan den ordna en aktuell debatt. Initiativ till en sådan debatt kan tas av en enskild ledamot. Talmanskonferensen beslutar när debatten ska äga rum och fastslår samtidigt också yttrandenas maximilängd. Statsministern kan efter överenskommelse med talmannen lämna en upplysning till riksdagen i något ärende som hör till regeringens behörighet. Upplysningen debatteras i plenum, men i saken fattas inget beslut.

Berättelser, redogörelser och meddelanden

Bland annat regeringen och vissa organ som står under riksdagen ska årligen lämna en berättelse om sin verksamhet till riksdagen. Som exempel kan nämnas regeringens berättelse, statsrevisorernas berättelse och justitieombudsmannens berättelse. Så fort utskottets betänkande om en berättelse är färdigt tas det upp till enda behandling i plenum. Regeringen kan ge riksdagen en redogörelse eller ett meddelande om en aktuell fråga eller ett betydande projekt som regeringen förbereder. Redogörelser och meddelanden behandlas i plenum och oftast också av ett utskott.

Har under debatten om ett meddelande väckts förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister, skall riksdagen efter behandlingen av meddelandet förrätta omröstning om förtroendet. Vid behandlingen av en redogörelse kan beslut inte fattas om förtroende för statsrådet eller en medlem av statsrådet.

Riksdagen plenum är öppet för alla

Allmänheten är välkommen att följa riksdagens plenum. Dörren till åhörarläktaren ligger till höger om trappan upp till  riksdagshuset och den öppnas 15 minuter innan plenum börjar. Resultatet av omröstningar under plenum finns på riksdagens webbplats några minuter efter omröstningen och protokollen med alla inlägg cirka två timmar efter att plenum avslutats.
Innehåll
Riksdagens många ansikten