De viktigaste principerna för valet
Finlands riksdag har en kammare med 200 riksdagsledamöter som väljs genom riksdagsval för fyra år åt gången. Den tredje söndagen i mars är valdag.Riksdagsvalen är omedelbara, proportionella och hemliga. I Finland gäller allmän och lika rösträtt. Varje finsk medborgare som senast på valdagen har fyllt 18 år har rätt att rösta i riksdagsvalet. Varje röstberättigad har en röst.
Att valen är omedelbara innebär att väljarna röstar direkt på den kandidat de vill få invald. Valhemligheten innebär att endast den som röstar vet på vem han eller hon har röstat. För att valhemligheten ska bevaras ska röstsedeln ifyllas i ett valbås och läggas i valurnan hopvikt och utan den röstandes namn. Den som röstar ska göra det personligen under valmyndighetens överinseende. Vid förhandsröstning tryggas valhemligheten genom att röstsedeln innesluts i ett valkuvert, på vilket det inte kommer några andra uppgifter.
Valkuverten öppnas i centralvalnämnden först när rösträkningen inleds. Syftet med proportionella val är att företrädare för partier och andra grupperingar kommer in i riksdagen i proportion till det antal röster som de fått i valet.
De praktiska arrangemangen
Justitieministeriet har det allmänna ansvaret för förrättandet av valen. De praktiska arrangemangen sköts på lokal nivå och för detta utses- i var och en av de 15 valkretsarna en valkretsnämnd
- i var och en av de över 400 kommunerna en central valnämnd samt
- valnämnder (totalt ca 3 000) och
- valbestyrelser (ca 500), samt
- valförrättare för alla förhandsröstningsställen (ca 800)
Valkretsarna
För riksdagsval indelas landet i 15 valkretsar, utgående från landskapsindelningen. Från varje valkrets väljs riksdagsledamöter på grundval av det antal finska medborgare som bor inom valkretsens område. Från Åland väljs alltid en riksdagsledamot. Beslut om antalet ledamöter per valkrets fattas alltid ett halvt år före valet.Kandidatuppställningen
Varje röstberättigad person som inte är omyndig är valbar och kan således ställa upp som kandidat i valen. Men yrkesmilitärer och vissa höga tjänstemän, t.ex. justitiekanslern och högsta domstolens medlemmar, kan inte väljas till riksdagsledamöter. De måste avgå från sin tjänst för att kunna ställa upp som kandidater i val eller verka som riksdagsledamöter. I riksdagsval kan kandidater ställas upp av de partier som finns upptagna i justitieministeriets partiregister, och valmansföreningar som bildats av röstberättigade. En valmansförening som ställer upp en kandidat kan bildas av minst 100 röstberättigade personer inom samma valkrets. Flera partier kan sluta sig samman till ett valförbund, och flera valmansföreningar kan ha en gemensam lista.Avsikten med valförbund och gemensamma listor är att förbättra grupperingens proportionella ställning i valet. Ett parti och en valmansförening ska ge in sin kandidatlista (kandidatansökan) till valkretsnämnden i den valkrets där partiet eller valmansföreningen tänker ställa upp kandidater. Listan ska ges in senast den 40 dagen före valdagen. Valkretsnämnderna granskar valkretsens kandidatlistor och kontrollerar då särskilt att kandidaterna är valbara. Valkretsnämnderna fastställer kandidatuppställningen den 31 dagen före valdagen.
Röstning
Varje röstberättigad får rösta antingen under förhandsröstningsperioden eller på valdagen. Förhandsröstningen inleds på onsdagen, den elfte dagen före valdagen, och avslutas utomlands på lördagen den åttonde dagen och i Finland på tisdagen, den femte dagen före valdagen.Vissa postkontor, kommunala ämbetsverk och andra ställen i Finland som kommunerna har utsett samt genom förordning utsedda finska beskickningar utomlands är allmänna förhandsröstningsställen där alla röstberättigade kan rösta. Sjukhus, fängelser och vissa andra anstalter i Finland är särskilda förhandsröstningsställen, där endast de som vårdas eller är intagna får rösta.
Under vissa förutsättningar kan förhandsröstningen ordnas i form av hemmaröstning. Den vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till ett förhandsröstningsställe i hemlandet eller till röstningsstället på valdagen får rösta hemma. Då kommer valförrättaren hem till den röstande. Personalen på finska fartyg utomlands får förhandsrösta ombord på fartyget.
På valdagen är vallokalerna öppna klockan 9?20. I varje kommun finns det minst ett röstningsställe, i hela landet totalt ca 3000. En röstberättigad får rösta på det röstningsställe som har antecknats i rösträttsregistret och på det meddelandekort som har postats till honom eller henne före valet.
Uträkning av valresultatet
Valkretsnämnderna räknar de röster som getts vid förhandsröstningen och vid röstningen på valdagen, och de fastställer valresultatet i valkretsen den tredje dagen efter valdagen. Valresultatet räknas ut enligt den s.k. d?Hondtska metoden, som innebär att man i uträkningens första skede räknar det totala antal röster som varje gruppering har fått, d.v.s.- de röster som ett (enskilt) parti som inte hör till något valförbund har fått
- de röster som ett valförbund har fått
- de röster som en gemensam lista har fått, och
- de röster som en valmansförening som inte hör till någon gemensam lista har fått.
I uträkningens andra skede ställs kandidaterna inom varje gruppering i den inbördes ordning som bestäms enligt det antal röster de personligen har fått. I det tredje skedet tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den kandidat inom grupperingen som har fått flest röster får grupperingens hela röstetal som sitt jämförelsetal. Den som har fått näst flest röster får hälften av grupperingens röstetal som jämförelsetal och den som har kommit på tredje plats får en tredjedel o.s.v.
Till slut ställs alla kandidater i valkretsen i den ordning som deras jämförelsetal anger, och från den listan väljs så många kandidater som i valkretsen ska väljas till riksdagsledamöter.
Sökande av ändring i valresultatet
Ändring i ett beslut genom vilket valresultatet har fastställts får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från det att valresultatet har offentliggjorts.Om det konstateras att beslut eller åtgärder av valmyndigheten har varit lagstridiga och lagstridigheten uppenbart har kunnat inverka på valresultatet, ska valresultatet rättas. Om det inte är möjligt att rätta valresultatet, ska nyval utlysas i valkretsen. Förvaltningsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Allmänna val i Finland
Genom allmänna val väljs republikens president, riksdagens 200 ledamöter, kommunernas och städernas fullmäktige samt 14 medlemmar till Europaparlamentet.Bestämmelser om hur val förrättas finns i vallagen (714/1998)
Vid 2003 års riksdagsval är fördelningen av riksdagsmandaten följande:
Helsingfors valkrets 21 riksdagsledamöter- Nylands valkrets 34
- Egentliga Finlands valkrets 17
- Satakunta valkrets 9
- Tavastlands valkrets 14
- Birkalands valkrets 18
- Kymmene valkrets 12
- Södra Savolax valkrets 6
- Norra Savolax valkrets 10
- Norra Karelens valkrets 6
- Vasa valkrets 17
- Mellersta Finlands valkrets 10
- Uleåborgs valkrets 18
- Lapplands valkrets 7
- Ålands valkrets 1
- Sammanlagt 200 ledamöter