Plenum är den synligaste delen av riksdagens arbete. Betydligt mindre synligt men desto viktigare är arbetet i utskotten. Riksdagen fattar nämligen nästan alla sina beslut utifrån utskottsbetänkanden.
Utskottens uppgifter
Riksdagen har 15 permanenta fackutskott. Dessutom finns stora utskottet som är riksdagens EU-utskott. Fackutskotten har till uppgift att bereda bl.a. propositioner, lagmotioner, berättelser och statsrådets redogörelser för behandlingen i plenum. Utskotten lämnar också begärda utlåtanden.
Som regel behandlar varje utskott frågor som hör till motsvarande ministeriums förvaltningsområde. Det här betyder att till exempel social- och hälsovårdsutskottet har hand om frågor som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, medan kulturutskottet behandlar ärenden som hör till undervisningsministeriet och förvaltningsutskottet ärenden inom inrikesministeriets förvaltningsområde.
Utskottens sammansättning
Utskottens mandattid omfattar en valperiod, alltså fyra år. Utskottens sammansättning motsvarar riksdagsgruppernas styrkeförhållanden. Riksdagsgrupperna kommer sinsemellan överens om vem som väljs till utskotten.
Utskotten har 17 ledamöter och 9 ersättare. Undantag från denna regel är finansutskottet som har 21 ledamöter och 19 ersättare, revisionsutskottet som har 11 ledamöter och 6 ersättare och stora utskottet som har 25 ledamöter och 13 ersättare.
Ett utskott är beslutfört när två tredjedelar av ledamöterna är närvarande. De flesta ledamöter sitter i två utskott. Talmannen och de riksdagsledamöter som är ministrar är inte medlemmar i något utskott. Detsamma gäller för det mesta också vice talmännen.
Behandlingen av ärenden i utskotten
När en proposition eller något annat ärende har överlämnats till riksdagen tas det först upp till remissdebatt i plenum. Utifrån ett förslag av talmanskonferensen beslutar riksdagen till vilket utskott ärendet ska remitteras.
Utskottet börjar vanligen behandla ärendet så fort som möjligt efter att det remitterats. Det brukar ta en eller två månader innan utskottet är klart med behandlingen, men mycket brådskande frågor kan behandlas på några dagar. Behandlingen av stora lagstiftningsprojekt brukar däremot ta flera månader, rentav flera år, i anspråk. Vid slutet av valperioden förfaller alla obehandlade ärenden utom EU-ärenden.
Utskottens sammanträden är inte offentliga. Utskottens betänkanden och utlåtanden är offentliga, likaså protokollen från sammanträdena.
Utskotten hör sakkunniga
Utskottet inleder behandlingen av ett ärende med att höra sakkunniga och inbegära nödvändiga utredningar. Det bestämmer självt vilka sakkunniga som ska kallas in och i vilken omfattning de ska höras. Vanligen hör det först en eller flera företrädare för det ministerium som förelagt ärendet. Sedan hörs andra som deltagit i beredningen samt företrädare för ämbetsverk, organisationer och andra instanser som berörs av lagstiftningen i fråga.
Utfrågningen varierar till sin omfattning. Ibland räcker det med en enda sakkunnig, men kring omfattande lagstiftningsprojekt kan utskotten höra tiotals sakkunniga.
I vanliga fall frågas de sakkunniga ut muntligt på ett utskottssammanträde. Utskotten kan också begära skriftliga yttranden av de sakkunniga.
Debatt
Efter utfrågningen av sakkunniga för utskottet en förberedande debatt. Utifrån den skriver utskottssekreteraren ett utkast till betänkande (eller utlåtande).
På sammanträdena har riksdagsledamöterna oinskränkt rätt att yttra sig. De enda begränsningarna är att ledamoten måste hålla sig till saken och uppträda sakligt och värdigt som sig bör i parlamentariska sammanhang. Under behandlingens gång kan ledamoten naturligtvis lägga fram olika förslag, t.ex. om bordläggning, sakkunniga som bör höras, ändringsförslag inom ramen för ärendet, förkastande.
Utskottet för en allmän debatt med utkastet till betänkande (eller utlåtande) som underlag. Sedan behandlas ärendet ingående och detaljerna spikas. Innan ett betänkande med lagparagrafer godkänns behandlas lagförslaget paragraf för paragraf.
Beslut
När utskottet har godkänt innehållet i betänkandet (eller utlåtandet) kan utskottet enhälligt bestämma att detaljbehandlingen är den avgörande behandlingen av ärendet. Oftast avslutas behandlingen på det här stadiet.
Om utskottet däremot inte enhälligt godkänner att detaljbehandlingen är avgörande, tas ärendet upp till en särskild avgörande behandling. Då läggs det tidigare godkända betänkandet (eller utlåtandet) till underlag för en allmän debatt och detaljbehandling.
Om utskottet inte fattar ett enhälligt beslut förrättas en omröstning, förutsatt att ett motförslag lagts fram och fått bifall. Vanligen röstar man genom att räcka upp handen. Men en öppen omröstning genom namnupprop förrättas om ordföranden anser det nödvändigt eller om någon ledamot kräver det. Ordföranden ska notera de avgivna rösterna och omröstningsresultatet. Om rösterna fördelas lika avgör lotten.
Betänkande
I betänkandet lägger utskottet fram sin syn på frågan och motiverar sin hållning samt föreslår plenum hur riksdagen bör besluta i frågan. Betänkandet innehåller en motivering, en kläm med beslutsförslag och en eventuell tillhörande lagtext som visar vilka ändringar utskottet har gjort i regeringens lagförslag.
Utskottet kan föreslå att ärendet godkänns utan ändringar i enlighet med propositionen. Alternativt kan utskottet lägga fram stora ändringar i ett lagförslag eller föreslå att propositionen förkastas.
Ett betänkande kan innehålla så kallade uttalanden (förslag till riksdagens uttalanden), där utskottet till exempel lägger fram sin syn på vad regeringen bör göra när den aktuella lagen verkställs.
I betänkandet antecknas namnet på de medlemmar och ersättare som helt eller delvis deltagit i den avgörande behandlingen. En medlem som inte omfattar betänkandet kan reservera sig. I reservationen kan han eller hon anföra sin egen motivering och sina ändringsförslag.
När utskottet är klart med sitt betänkande går det till behandling i plenum.
Fackutskottens ansvarsområden
Grundlagsutskottet
Grundlagsutskottet bereder ärenden om grundlagen och annan grundlagsnära lagstiftning, t.ex. Ålands självstyrelse, val, medborgarskap, språk och politiska partier. Utskottet behandlar också ministeransvarighetsärenden, justitiekanslerns i statsrådet berättelse, riksdagens justitieombudsmans berättelse och regeringens åtgärdsberättelse.
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet behandlar viktiga fördrag och frågor om allmän säkerhetspolitik, utrikeshandelspolitik, utvecklingssamarbete, internationella organisationer och finländska fredsbevarande styrkor samt Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Finansutskottet
Finansutskottet behandlar bl.a. budgetpropositioner och tilläggsbudgetpropositioner samt skattelagar och statens upplåning.
Revisionsutskottet
Revisionsutskottet behandlar berättelser som ska lämnas till riksdagen, som statens bokslutsberättelse, Statens revisionsverks berättelse om sin verksamhet och berättelser från riksdagens revisorer samt bereder ärenden om övervakning av statsfinanserna.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller arbetsmiljö, säkerhet i arbetet, företagshälsovård, arbetskraft, sysselsättning, jämställdhet och civiltjänst och beredning av beslut om arbetstagarinflytande.
Ekonomiutskottet
Ekonomiutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller handel, industri, energiekonomi, näringsverksamhet, konkurrens, konsumentskydd, banker och finansinstitut, privat försäkringsverksamhet, finans- och värdepappersmarknad samt Finlands Bank.
Framtidsutskottet
Framtidsutskottet behandlar faktorer som påverkar den framtida utvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Utskottet behandlar vanligen inte lagförslag.
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller värnplikt och försvarsmakten.
Förvaltningsutskottet
Förvaltningsutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller statens regional- och lokalförvaltning, regional- och strukturpolitik, allmän förvaltning, statens personalpolitik, polis- och räddningsväsende, undersökning av olyckor, Gränsbevakningsväsendet, utlänningsärenden samt kommunsektorn och kyrkan.
Jord- och skogsbruksutskottet
Jord- och skogsbruksutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller jord- och skogsbruk, landsbygdsnäringar, veterinärverksamhet, livsmedelshygien, jakt, fiske, rennäring, djurskydd, lantmäteri, fastighetsbildning och geodetisk forskning.
Kommunikationsutskottet
Kommunikationsutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller väg-, järnvägs-, luft- och insjötrafik, sjöfart, post, telekommunikation, radio och television samt annan kommunikation.
Kulturutskottet
Kulturutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller fostran, utbildning, vetenskap, konst, kulturverksamhet i allmänhet, idrott, ungdomsarbete, upphovsrätt och studiestöd.
Lagutskottet
Lagutskottet behandlar bl.a. lagstiftning som gäller familje-, kvarlåtenskaps-, obligations- och sakrätt, straff- och processrätt, domstolar och fångvård.
Miljöutskottet
Miljöutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller boende, planläggning, byggande, miljöskydd, naturvård, avfallshantering och vattenlagstiftning.
Social- och hälsovårdsutskottet
Social- och hälsovårdsutskottet behandlar bl.a. frågor som gäller socialvård, hälso- och sjukvård, socialförsäkring, avgifter inom socialvård och hälso- och sjukvård, pensionslagstiftning och miljö- och hälsoskydd.
